J. F. Backman, pionjären bakom Sveriges första kassaskåpsfabrik
Johan Fredrik Ludvig Backman, 1830–1896, var smeden och fabrikören som 1854 grundade Sveriges första kassaskåpsfabrik. Genom teknisk utveckling, offentliga eldprov och oberoende intyg blev han en viktig pionjär för det dokumenterade brandskydd som långt senare skulle utvecklas till dagens standardiserade brandklassning av kassaskåp och dokumentskåp.
J. F. Backman grundade 1854 Sveriges första kassaskåpsfabrik och blev en tidig pionjär inom dokumenterat brandskydd för kassaskåp. Infografiken är sammanställd utifrån det historiska källmaterial som redovisas i artikeln. Klicka på bilden för att visa den i full storlek.Från smedslärling till svensk kassaskåpspionjär
Johan Fredrik Ludvig Backman föddes i Stockholm den 2 oktober 1830. Enligt den biografiska dokumentationen lärde han sig smedsyrket hos sin far och fortsatte därefter sin yrkesutbildning genom studieresor i Tyskland. År 1854 tog han ett steg som skulle få stor betydelse för den svenska säkerhetsbranschen, han grundade vad som i den biografiska källan beskrivs som Sveriges första kassaskåpsfabrik.
Johan Fredrik Ludvig Backman, 1830–1896. Den biografiska uppslagsbilden anger att han 1854 anlade Sveriges första kassaskåpsfabrik. Bildkälla: Svenskt Porträttarkiv.Backman verkade under en tid då brandsäker förvaring ännu saknade de standardiserade provningsmetoder och brandklasser som vi är vana vid i dag. Begrepp som "eldfast kassaskåp" användes, men det fanns ännu inte något modernt system där skåp provades under exakt definierade temperaturförlopp och klassificerades för exempelvis 60, 90 eller 120 minuters brandskydd.
Det gjorde frågan om vad ett "eldfast" kassaskåp egentligen klarade högst relevant. Backmans sätt att möta denna utmaning var anmärkningsvärt modernt, han beskrev sin konstruktion offentligt, utsatte sina produkter för praktiska eldprov inför vittnen och lät resultatet dokumenteras av en oberoende notarius publicus.
Branden i Kristiania startade en svensk debatt
Den 26 april 1858 publicerade Aftonbladet en kort notis med uppgifter hämtade från norska tidningar. Där berättades att så kallade "eldfasta kassaskåp" hade visat sig opålitliga under en stor eldsvåda i Kristiania, dagens Oslo. Papper som hade legat kvar i vissa av de provade skåpen uppgavs ha varit förbrända och ha fallit sönder vid beröring.
Aftonbladet den 26 april 1858. Uppgifter från Norge ifrågasatte hur tillförlitliga tidens så kallade eldfasta kassaskåp egentligen var. Digitaliserat tidningsklipp hämtat från Kungliga bibliotekets Svenska dagstidningar.Backman reagerade snabbt. Redan den 30 april publicerades hans svar i Aftonbladet. Han invände inte mot att dåligt konstruerade kassaskåp kunde misslyckas, men betonade att det fanns stora skillnader mellan olika konstruktioner.
Backmans konstruktion, järn, aska och krita
I sitt svar beskrev Backman hur hans egna skåp byggdes. Väggar och dörrar bestod enligt honom av flera separata järnplåtar. Mellan järnskikten fanns ett tjockt isolerande lager av aska och finmalen krita. Backman menade att denna blandning enligt tidens erfarenheter gav bättre isolering mot hetta än kork, som också förekom som isoleringsmaterial.
Han uppgav att hans kassaskåp redan hade genomgått eldprov, men nöjde sig inte med att hänvisa till äldre intyg. I samma insändare lovade han att låta tillverka ett nytt kassaskåp och under sommaren genomföra ett offentligt försök där konstruktionen skulle utsättas för kraftig brand.
I sitt svar den 30 april 1858 beskrev Backman kassaskåpens flerskiktskonstruktion och lovade samtidigt att genomföra ett nytt offentligt eldprov. Digitaliserat tidningsklipp hämtat från Kungliga bibliotekets Svenska dagstidningar.Eldprovet på Ladugårdsgärdet den 21 juli 1858
Löftet infriades. Den 20 juli annonserade Backman i Aftonbladet att det utlovade "Eldprofvet med Kassaskåp" skulle äga rum följande eftermiddag på Ladugårdsgärdet i Stockholm. Allmänheten bjöds uttryckligen in att bevittna experimentet.
Backmans annons inför det offentliga eldprovet på Ladugårdsgärdet den 21 juli 1858. Digitaliserat tidningsklipp hämtat från Kungliga bibliotekets Svenska dagstidningar.Dagen efter provet rapporterade Aftonbladet att ett stort antal åskådare hade samlats. Kassaskåpet ställdes på murade stenpelare och omgavs av en stor mängd granved. Vid tretiden på eftermiddagen antändes veden. Elden utvecklades snabbt och lågorna omslöt skåpet.
Enligt tidningsnotisen hade veden brunnit ned omkring klockan sex, medan själva kassaskåpet fortfarande stod glödande kvar på pelarna. Först omkring klockan sju kyldes det med vatten från en brandspruta.
Aftonbladets rapport från eldprovet. Skåpet hade utsatts för flera timmars kraftig brand innan det kyldes och öppnades. Digitaliserat tidningsklipp hämtat från Kungliga bibliotekets Svenska dagstidningar.Böcker, papper och papperspengar klarade provet
När skåpet därefter öppnades skedde det i närvaro av bland andra notarius publicus Johan Henrik Ritterberg. I kassaskåpet hade man före branden placerat böcker, lösa papper, papperspengar, ett silverur och andra föremål.
Aftonbladets första rapport beskrev innehållet som oskadat. Det mer detaljerade notarialintyget, publicerat den 24 juli, ger en något mer nyanserad men fortfarande imponerande bild. Föremålen var varma och fuktiga efter provet, men papper, bokband, skrift och sigill uppgavs i övrigt vara oskadade och oförändrade.
För Backman var detta mer än en spektakulär demonstration. Han hade skapat ett offentligt och dokumenterat bevis på att ett kassaskåps brandskydd kunde prövas praktiskt. Att försöket bevittnades av en notarius publicus och ett stort antal andra personer gav resultatet en trovärdighet som ren reklam aldrig hade kunnat åstadkomma.
Den notariella attesten från eldprovet publicerades i Aftonbladet den 24 juli 1858 och redogjorde utförligt för provets genomförande och resultat. Digitaliserat tidningsklipp hämtat från Kungliga bibliotekets Svenska dagstidningar.En föregångare till dagens dokumenterade brandskydd
Det vore historiskt fel att kalla Backmans kassaskåp från 1858 "brandklassade" i dagens tekniska mening. Moderna brandklassningar bygger på standardiserade provningsförfaranden där bland annat temperatur, tid och högsta tillåtna temperatur inne i skåpet är noggrant definierade.
Backmans arbetssätt pekade däremot tydligt i samma riktning. Han kombinerade en särskilt utvecklad konstruktion med praktisk provning, offentlig insyn och dokumentation från en oberoende part. Därmed representerar hans eldprov ett tidigt steg i utvecklingen från allmänna påståenden om "eldfasta" skåp till ett mer verifierbart och dokumenterat brandskydd.
Just detta gör Backman särskilt intressant ur dagens perspektiv. Grundprincipen är fortfarande densamma, ett brandskydd ska inte bara påstås fungera, det ska kunna visas genom provning.
Fabrikör, samhällsman och kunglig hovleverantör
Backmans verksamhet växte och han fick med tiden en framträdande position även utanför den egna fabriken. Den biografiska uppslagskällan anger att han var ordförande i Hantverksföreningen och ledamot av Stockholms stadsfullmäktige från 1874 till 1896. Han var även suppleant i sundhetsnämnden 1876–1877 och i drätselnämndens första avdelning 1877–1892.
Han blev dessutom riddare av Vasaorden. På det bevarade fabriksemblemet framgår även att J. F. Backmans kassaskåpsfabrik var kunglig hovleverantör. Emblemet, tillsammans med de avbildade medaljerna och utmärkelserna, visar hur företaget gärna framhöll både officiellt erkännande och framgångar vid dåtidens utställningar.
Familjen Backman och kassaskåpsfabriken
Kassaskåpstillverkningen var en del av en längre hantverkstradition inom familjen Backman. Johan Fredrik Ludvig Backmans far, Fredrik Backman, 1802–1861, var liksom sonen klensmedsmästare. Han köpte fastigheten på Badstugatan 10 på Norrmalm i Stockholm, den fastighet som senare kom att förknippas med familjens verksamhet och J. F. Backmans kassaskåpsfabrik. Johan Fredrik Ludvig växte alltså upp med smedshantverket nära till hands och lärde sig enligt den biografiska källan yrket av sin far innan han vidareutbildade sig och 1854 grundade Sveriges första kassaskåpsfabrik.
Även nästa generation kom att föra verksamheten vidare. Sonen Karl Fredrik (Fritz) Ferdinand Backman, född 1857, blev fabriksidkare och innehavare av J. F. Backmans kassaskåpsfabrik. Hans yngre bror John Fredrik Magnus Backman, 1862–1936, verkade som fabrikör och järnhandlare. Han blev prokurist i faderns kassaskåpsfabrik och övertog firman 1912. Företagets historia sträcker sig därmed över flera generationer av familjen Backman, från Fredrik Backmans smedshantverk, via J. F. Backmans pionjärarbete inom svensk kassaskåpstillverkning, till sönernas fortsatta verksamhet.
Tre generationer av familjen Backman med anknytning till smedshantverk och kassaskåpsfabriken. Överst Fredrik Backman, 1802–1861, därefter Johan Fredrik Ludvig Backman, 1830–1896, och hans söner Karl Fredrik (Fritz) Ferdinand Backman och John Fredrik Magnus Backman. Klicka på bilden för att öppna släktträdet i full storlek.Ett bevarat kassaskåp från J. F. Backmans fabrik
Ett ännu bevarat kassaskåp från J. F. Backmans fabrik visar att säkerhetsskåpen inte enbart var tekniska bruksföremål. De var också påkostade möbler och statussymboler. Det fotograferade exemplaret har ett kraftigt svart yttre, profilerade hörnstolpar, dekorativa lister och beslag i metall.
Ett bevarat kassaskåp från J. F. Backmans fabrik i Stockholm. Klicka på bilden för att öppna originalet i en ny flik. Fotografi från en annons på Blocket.
Skåpets höga och möbelliknande konstruktion visar hur kassaskåpet kunde utformas som en påkostad del av 1800-talets interiör. Klicka på bilden för större format. Fotografi från en annons på Blocket.På huvudluckan sitter en rund medaljong med lejonhuvud. Bredvid finns ett rikt ornamenterat handtag med ett geometriskt meandermönster. Detaljerna visar den höga hantverksnivå som kunde läggas även på de mekaniska och funktionella delarna.
Den dekorativa lejonmedaljongen på kassaskåpets dörr. Fotografi från en annons på Blocket.
Lejonmedaljongen kan fällas undan och fungerar som täckbricka framför nyckelhålet. Fotografi från en annons på Blocket.
Det rikt dekorerade handtaget är ett exempel på kombinationen av säkerhetsteknik och möbelhantverk. Fotografi från en annons på Blocket.Bakom den tunga ytterdörren finns ett separat invändigt träskåp med egna dörrar och lås. Kombinationen av flera lager, separata utrymmen och dekorativt möbelsnickeri gör det bevarade exemplaret till ett intressant dokument över både säkerhetsteknik och svenskt hantverk från 1800-talet.
Det invändiga träskåpet har separata låsbara dörrar och ytterligare förvaringsutrymmen. Klicka på bilden för att öppna originalet i en ny flik. Fotografi från en annons på Blocket.
Fabriksemblemet på ett bevarat Backman-skåp. Ovanför företagsnamnet syns det kungliga vapnet och under namnet en samling medaljer och utmärkelser. Fotografi från en annons på Blocket.Backmans sista år och det dokumenterade arvet
Johan Fredrik Ludvig Backman avled i Stockholm den 19 juni 1896, 65 år gammal. Efter hans död upprättades en omfattande bouppteckning vid Stockholms rådhusrätt. Handlingarna innehåller bland annat uppgifter om familjen, tillgångarna och inventarier med anknytning till verksamheten.
Bouppteckningen är värdefull eftersom den kompletterar tidningsartiklarna och de mer officiella biografiska uppgifterna. Tillsammans gör dokumenten det möjligt att följa Backman från den unge smeden som startade en ny svensk industrigren till den etablerade fabrikören, samhällsmannen och hovleverantören vid slutet av 1800-talet.
Inledningen till bouppteckningen efter Johan Fredrik Ludvig Backman, Stockholms rådhusrätt 1896. Digital bild hämtad via ArkivDigital.J. F. Backmans betydelse för svensk kassaskåpshistoria
Backmans viktigaste insats var inte en enskild teknisk detalj. Hans betydelse ligger i kombinationen av industriell tillverkning, teknisk utveckling, praktiska prov och offentlig dokumentation.
När han 1858 lät lägga ett av sina kassaskåp mitt i en omfattande vedbrand inför allmänheten tog han i praktiken ett tidigt steg mot den provningskultur som senare kom att bli central inom brandskydd och säker förvaring. Resultatet skulle inte enbart beskrivas av tillverkaren själv. Det skulle kunna observeras, kontrolleras och intygas.
Dagens brandklassade dokumentskåp och kassaskåp provas enligt helt andra, vetenskapligt standardiserade metoder. Det finns därför ingen direkt modern brandklass som kan tilldelas Backmans skåp från 1858. Men principen bakom hans demonstration känns igen än i dag, ett säkerhetspåstående blir betydligt mer värdefullt när det kan styrkas genom dokumenterad provning.
J. F. Backman var därmed inte bara grundaren av Sveriges första kassaskåpsfabrik. Han var också en av de tidiga svenska aktörer som bidrog till att flytta kassaskåpet från ett vanligt kraftigt järnskåp till en tekniskt utvecklad säkerhetsprodukt vars motståndskraft kunde visas och dokumenteras.
Källor och bildmaterial
Artikeln bygger på samtida tidningsmaterial, biografiska uppgifter, bouppteckningshandlingar samt fotografier av ett bevarat kassaskåp från J. F. Backmans fabrik.
Aftonbladet 1858
Samtliga digitaliserade tidningsklipp nedan är hämtade från Kungliga bibliotekets tjänst Svenska dagstidningar.
- Aftonbladet, 26 april 1858, notis om "eldfasta kassaskåp" efter branden i Kristiania
- Aftonbladet, 30 april 1858, J. F. Backmans svar och beskrivning av kassaskåpens konstruktion
- Aftonbladet, 20 juli 1858, kallelse till det offentliga eldprovet
- Aftonbladet, 22 juli 1858, rapport från eldprovet på Ladugårdsgärdet
- Aftonbladet, 24 juli 1858, publicerad notariell attest över eldprovet
Porträtt och biografiskt material
Porträttet och den biografiska uppslagsbilden är hämtade från Svenskt Porträttarkiv.
Bouppteckning, Stockholms rådhusrätt 1896
De digitaliserade bilderna av bouppteckningshandlingarna är hämtade via ArkivDigital. Handlingarna härrör från Stockholms rådhusrätts arkiv.
- Stockholms rådhusrätt, 1:a avdelning, 1896, bild 890, sida 460
- Stockholms rådhusrätt, 1:a avdelning, 1896, bild 900
- Stockholms rådhusrätt, 1:a avdelning, 1896, bild 910
- Stockholms rådhusrätt, 1:a avdelning, 1896, bild 920
Fotografier av ett bevarat J. F. Backman-kassaskåp
Fotografierna av det bevarade kassaskåpet är hämtade från en försäljningsannons på Blocket.
Infografik
Familjen Backman