Arkivhyllor och lagerhyllor, nya och begagnade

Arkivhyllor och lagerhyllor

Bygg en ny S1-hylla i konfiguratorn

Hittar du ingen färdig hylla som passar rummet bygger du en egen. S1 sätts ihop av gavlar och hyllplan, så bredd, höjd och djup bestäms av väggen och inte av vad som råkar finnas som färdigt paket.

Mata in måtten i konfiguratorn för S1. Du får antal sektioner, hyllplan och en komplett dellista med aktuella priser som går att lägga i varukorgen direkt, och då är det enkelt att räkna in luftspalten mot väggen innan du beställer.

Bygg en begagnad Lundqvist-hylla i konfiguratorn

En hylla slits knappt. Begagnat är därför ofta ett bättre köp än nytt, särskilt för ett slutarkiv där utseendet betyder mindre. Lundqvist är det fabrikat som oftast finns inne, i modellen Lundia i klarlackad furu, och den går att bygga ut med gavlar, hyllplan och krysstag i samma system.

Konfiguratorn för begagnade hyllor kombinerar hyllplan i tre längder för att fylla väggen så väl som möjligt, och ger dig gavlar, hyllplan och krysstag i en dellista med aktuella priser. Vi får in Lundia-hyllor löpande via en fast leverantör, så det som tar slut kommer tillbaka.

Närarkiv, slutarkiv eller lager?

Ett närarkiv är det du går till varje vecka. Här styr åtkomsten: öppna hyllor i gånghöjd, och plats att stå med en pärm i handen. Ett slutarkiv är motsatsen. Dit går någon kanske en gång per år, och då är det golvytan som kostar pengar, inte hur snabbt du når det översta hyllplanet.

I ett lager eller en verkstad är det vikten som bestämmer. Backar, verktyg och emballage väger mer per hyllplan än pärmar gör, och då är bärigheten det första du ska titta på, inte måtten.

Arkivlokalen har egna mått

En hylla i en arkivlokal ska inte stå tätt mot väggen. Riksarkivet rekommenderar ungefär 200 mm luftspalt, och skälet är fukt: en yttervägg är kallare än rummet i övrigt, och utan luftväxling i spalten kan handlingarna ta skada.

Övriga mått som Riksarkivet rekommenderar:

• minst 500 mm mellan hyllans takplan och taket
• lägsta hyllplanet ca 150 mm över golvet
• huvudgångar minst 1 200 mm breda, så att handlingar kan transporteras utan att skadas

Räkna med dem innan du mäter rummet. Fyra hyllor på raken blir en halvmeter längre när luftspalterna räknas in, och en gång på 1 200 mm är bredare än de flesta tror.

Vem reglerna gäller

Riksarkivets föreskrifter om arkivlokaler, RA-FS 2013:4, binder statliga myndigheter och vissa organ som förvarar allmänna handlingar. Kommuner och regioner följer arkivlagen och sina egna arkivreglementen, som ofta hänvisar till samma föreskrifter. Privata företag omfattas inte alls.

Måtten ovan är ändå värda att följa oavsett vem du är. De handlar om fukt, åtkomst och att handlingarna inte ska skadas, och det gäller papper i ett företagsarkiv precis som i ett myndighetsarkiv.

Brandskyddet sitter i lokalen, inte i hyllan

En arkivhylla är inte ett brandskydd. Den är av stål och brinner inte, men den skyddar inte pärmarna som står på den. I Riksarkivets föreskrifter är det väggar, bjälklag och dörrar som bär brandkravet, i klasser som EI 120, och hyllan nämns bara för att lokalen ska tåla att den rasar samman.

Ska enskilda handlingar skyddas mot brand är det ett brandskåp eller ett dokumentskåp som gäller, inte en öppen hylla. Många har både och: hyllor för volymen, skåp för det som inte får brinna.

När golvytan inte räcker

Ett kompaktarkiv tar bort gångarna. Hyllsektionerna står på skenor och skjuts isär bara där du står, vilket ungefär fördubblar hur mycket som får plats på samma yta. Det är den vanligaste lösningen för ett slutarkiv där golvytan är dyrare än åtkomsten.

Se kompaktarkiv och rullarkiv. Notera att Riksarkivet ställer ett särskilt krav på mobila hyllsystem i arkivlokaler: strömmen ska kunna kopplas från utifrån när ingen vistas i lokalen.